I forskningsprojektet Vardagens bilder och berättelser, arbetar Arkivet vid Nordiska museet tillsammans med etnologer vid Stockholms universitet. Vi analyserar ett enormt frågelistmaterial som numera är digitaliserat och som innehåller mängder av röster om vardagligt liv i Sverige under sent 1800-tal och större delen av 1900-talet. Vi analyserar också ett stort bildmaterial av fotografen Gunnar Lundh, en i jämförelse med till exempel KW Gullers ganska obemärkt professionell fotograf, men som med sin kamera avbildade just vardagssituationer i Sverige och övriga Europa åren 1925–1960. Här finns foton från svensk landsbygd, statare, jordbrukare jämte vackra pastorala landskap. Här finns mängder av bilder från Stockholm – där Lundh levde från 1929 fram till sin död 1960 – på människor, gator, torghandel, förstamajdemonstrationer, Skansen och mycket annat.

Några av de ungefär 300 000 bilderna är från Slussen 1933, då Slussen byggdes om till den konstruktion som just nu rivs.

Då var Slussenbygget framåtblickande och anpassat för den kraftigt växande biltrafiken. Stockholm växte också då, Sverige var på väg att bli ett välfärdsland. Det var inte länge sen fattigdomen var ett reellt hot för många, nu blir det färre och färre som lever under det hotet.

Bilden på skyltarna för den norrgående trafiken vittnar också om äldre tider. Kärror – ett vanligt transportsätt för gods och varor – fanns ännu i trafiken och ger en antydan om att Slussen sedan länge var en transportknutpunkt för Stockholms försörjning. I slutet av 1800-talet räknades det ut att uppemot 20 000 fordon passerade Slussen, många av dem var alldeles säkert kärror.

En särskild kvalitet i Gunnar Lundhs fotografier är att människor finns närvarande, det gäller också Slussenbilderna. För en stockholmare 2017 är det lätt att identifiera sig med personerna på bilderna, som vandrar på provisoriska spänger och lutar sig mot tillfälliga staket.

Lundh skildrade också arbetsprocesser: Betongfyllning, gjutning, snickeri, kakelsättning och mycket annat.

Kulturhistoriskt sett ger fotografierna en ovanlig närhet till det vardagliga, till enskilda personer i både landsbygd och städer.