Om projektet

Vardagens bilder och berättelser. Kulturella omvandlingar i Nordiska museets samlingar startade 2016 och finansieras från Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Projektet är ett samarbete med avdelningen för etnologi vid Stockholms universitet. Projektet består av forskare från Stockholms universitet och Nordiska museet och medarbetare vid Nordiska museets arkiv.

Vardagens bilder och berättelser är ett metodutvecklande projekt, som syftar till att finna förnyade perspektiv på Gunnar Lundhs bildsamling jämte Nordiska museets frågelistor. En förväntad effekt av vårt arbete är att utveckla goda arbetsformer mellan museet och universitet. Resultaten redovisas bland annat att i form av vetenskapliga publikationer, en utställning och seminarier.

Projektets långsiktiga mål är att identifiera och utveckla nya perspektiv på Nordiska museets samlingar, närmare bestämt avgränsat till Gunnar Lundhs fotografier och delar av Nordiska museets frågelistsvar. Projektets syfte är att utveckla metoder för analys och tillgängliggörande av digitaliserat arkivaliskt material. Den grundläggande hållningen i projektet är att tillgängliggörande måste grundas på ett nära kunskapsutbyte och samarbete mellan samlingar och forskning

Som metodutvecklande projekt står förstås forskningens tillvägagångssätt i centrum. Hur gör ett forskarlag när det möter källor av så varierande art som fotografier och frågelistsvar? Först och främst måste materialet vara tillgängligt, antingen fysiskt eller digitalt. I och med att allt material finns i Nordiska museets arkiv, finns möjlighet att genom besök studera det. Men i detta projekt digitaliseras betydande mängder av Gunnar Lundhs bilder. Dessutom finns samtliga av Lundhs kontaktkartor utlagda på Digitalt museum och vartefter väljs bilder ut för högupplöst publicering. Nordiska museets frågelistsvar är sedan tidigare digitaliserade och tillgängliga efter skriftlig begäran till Nordiska museets arkiv. Därmed har forskaren sökbar tillgång till ca 500.000 OCR-behandlade A4 sidor, dvs i stort sett samtliga frågelistsvar mellan åren 1928 och ca 1985.

Ett syfte med projektet är att Nordiska museets arkiv tillsammans med forskare skall finna metoder för att bättre kunna välja vad som digitaliseras. I projektarbetet har varje enskild forskare valt ut ett ämne och därmed ett bildmaterial som digitaliseras och som forskaren sedan analyserar. Eftersom vi arbetar med två omfångsrika materialkategorier – foton och frågelistsvar – är möjligheterna många och ingångarna varierande. Vi tittar bland annat på visuella framställningar i materialet, allt från foton, teckningar och språkliga stilfigurer tas i beaktande. Forskarna är involverade i hela digitaliseringsprocessen och vi vill på det sättet uppnå nya metoder för analyser. Ytterligare en ingång är att arbeta med så kallad “participatory archiving” där vi undersöker möjligheterna av att skapa kontext till i övrigt kontextfattiga arkivsamlingar med allmänhetens hjälp. Den intresserade kan läsa mer om de olika angreppssätten under respektive forskare i menyn.

Vi arbetar med löpande arbetsseminarier, läsgrupp, konferensdeltagande, studieresor och kommande symposium.

Kontakta mig eller någon av forskarna för mer information!

Jonas Engman, projektledare

jonas.engman@nordiskamuseet.se