Marie Steinrud undersöker arkivet arkivet efter den berömda fotografen Gunnar Lundh i delprojektet Följa Lundh! Funktionell kontext och biografisk metod i ett personarkiv. Efter hans död, 1961, donerade hans hustru Ester Lundh hans efterlämnade handlingar från deras verksamhet till Nordiska museet. Innehållet i arkivet, som består framför allt av fotografier i olika former samt en mindre mängd dokument, beskriver den dagliga verksamheten för en fotograf och hans verksamhet. Arkivet är fysiskt förvarat på olika platser i arkivet. Fotonegativen hålls separerade från andra 
dokument på grund av nitrathalten i dem. I pappersarkivet återfinns tre huvudsakligen materialkategorier. Först och främst är det kopiorna av Lundhs fotografier, grunden till hans bildbyrå. Dessa är ordnade efter hans egna kategorier. Kontaktkartorna utgör den andra materialkategorin och den tredje består av olika typer av dokument från hans verksamhet. Utöver detta, finns det även en del brev från Ester Lundh till museet, skrivna under 1960-talet, bevarade i arkivet. Inte mycket är idag känt om varför arkivet hamnade just på Nordiska museet, och hur, eller hur det på museet blev använt i början.
Detta är i själva verket ödet för många av personarkiven, särskilt de som innehåller få skrivna dokument. På ett sätt gör detta materialet efter Gunnar Lundh ”stumt”. För en forskare, som ska närma sig arkivaliska källor, är kontexten ofta viktig för att – på ett sätt – förstå materialet och göra det forskningsbart.
Det huvudsakliga syftet är att visa hur det är möjligt att tillföra, eller kanske upptäcka, en kontext till personarkiv genom att använda en biografisk metod. Genom att följa individen genom hennes eller hans liv byggs kunskap kring det enskilda människoödet upp och de olika materialkategorierna i arkivet kan placeras i en kontext och på det sättet öppna upp dessa tidigare ”tysta” rum. Detta innebär att forskaren ofta får vända sig till andra typer av arkiv och dokument, som till och med till en början kan uppfattas som ledande bort från det huvudsakliga spåret och forskningsfrågorna. Artikeln kommer att centrera sig kring frågan om hur det är möjligt att, genom att kombinera olika typer av källor och att använda sig av en biografisk metod, kan addera kontext till ett (relativt) textfattigt personarkiv.